Förmaksfladder är en hjärtrytm som vanligtvis förekommer vid hjärtsjukdomar eller läkemedelsbehandling. De drabbade drabbas av hjärtklappning, andnöd och yrsel. Förmaksfladder kan botas i över 95 procent av fallen. Läs allt om orsaken till och behandlingen av förmaksfladder.
Förmaksfladder: beskrivning
Förmaksfladder är en rytmestörning som härstammar från hjärtets högra förmak. I förmaksfladder kommer den elektriska signalen från sinusnoden ”från banan” och bildar så kallade cirkulära exciteringar i högra förmaket. Detta stimulerar atrierna upp till 300 gånger per minut. De elektriska signalerna vidarebefordras också till hjärtkamrarna. I hjärtledningssystemet finns det emellertid skydd (ett sk block via AV-noden) från för snabba upphetsningar. Endast varje sekund, tredje eller fjärde signal överförs faktiskt till muskelcellerna i kamrarna. Hjärtat slår sedan upp till 150 gånger per minut.
Ibland stannar denna blockering av elektriska väckningar. Sedan överförs så många upphetsningar till ventriklarna att de slår i en hastighet av upp till 300 per minut. De drabbade blir snabbt medvetslösa.
Förmaksfladder: symtom
Eftersom hjärtat slår mycket snabbt i förmaksfladder (mer än 150 gånger per minut) känner de drabbade nästan alltid en obehaglig hjärtklappning och hjärtklappning. Du känner dig trött, andfådd och yr. Många känner ett tryck på bröstet. Arytmi börjar vanligtvis plötsligt. Pulsen är snabb och regelbunden.
Förmaksfladder: orsaker och riskfaktorer
Oftast inträffar förmaksfladder när hjärtat försvagas av koronar hjärtsjukdom, inflammation eller hjärtoperation. Mycket sällan kan förmaksfladdern uppstå utan en speciell trigger.
Förmaksfladder: diagnos och undersökning
I de flesta fall räcker det om läkaren gör ett sk elektrokardiogram (EKG). Via elektroder placerade på bröstet dras hjärtströmmarna av och spelas in av en inspelare. Ibland måste EKG skrivas under 24 timmar eller mer för att dokumentera förmaksfladder.
Beroende på hur cirklande spänningen fortskrider finns det typisk förmaksfladder eller atypisk förmaksfladder. Typisk förmaksfladder blir synlig på EKG med en ”sågtand” -bild av hjärtströmmarna.
Om förmaksfladderan inte kan diagnostiseras av ett EKG, kan en så kallad elektrofysiologisk undersökning utföras. Det liknar en hjärtkateterisering. Här förflyttas en elektrodkateter över en ven i hjärtat. Han mäter de elektriska impulserna direkt i hjärtat. Om förmaksflimmer upptäcks under undersökningen kan det fortfarande behandlas under undersökningen.
Förmaksfladder: behandling
Förmaksfladder kan stoppas av en så kallad elektrokardioversion ett tag. Denna terapi liknar defibrillering under återupplivning. Först limmas två så kallade elektroder på patientens bröst. Därefter bedöva patienten. Om elektroderna leder läkaren en kort elektrisk chock genom patientens hjärta. På grund av den nuvarande översvämningen faller den vanligtvis tillbaka i rätt rytm. Alla vitala parametrar för patienten övervakas. Men efter kardioversion förmaksfladder kommer vanligtvis tillbaka efter en tid.
Om förmaksflimmer uppträder oftare kan så kallad kateterablation läka de drabbade. En elektrodkateter styrs över lårvingen till hjärtat. Genom katetern kan utrymmet där förmaksfladdern utvecklas utplånas. Härdningshastigheten för denna behandlingsmetod är mer än 95 procent.
Förmaksfladder: Sjukdomskurs och prognos
I nästan alla fall kan förmaksfladderet botas genom kateterablation. Prognosen är dock särskilt beroende av hjärtsjukdomen som utlöste förmaksfladdern.
Förmaksfladdern är bara ibland farlig när spänningen skickas en till en i kamrarna. Sällan hoppar förmaksfladder efter medicinering till en så kallad förmaksflimmer.
Eftersom risken för stroke ökar i förmaksfladder måste de drabbade ofta få blodförtunnande mediciner. Om en ablation har lyckats inkluderas en blodförtunnande behandling förmaksfladder oftast inte nödvändigt längre.