astmaanfall

Kort översikt: astmaattack

• Vad ska man göra i fall av astmaanfall? Lugna patienter och få dem till en position där de kan andas bra (vanligtvis med en lätt böjd överkropp), eventuellt animera den drabbade personen till vissa andningstekniker, administrera astmamediciner eller hjälpa patienten att använda preparaten
• Astmaattack symptom: akut andnöd, hosta, täthet i bröstet, ångest och rastlöshet, takykardi, i svåra fall syrebrist (kännbar som blåaktig missfärgade läppar) till döds
• När till läkaren? Vid svåra astmaanfall, för då kan livshotande komplikationer uppstå.

Varning!

• Ge alltid bara ett slag från inhalatorn, vänta några minuter innan nästa.
• Om akuta astmaattacker, takykardi och svår andnöd uppstår och huden och läpparna blir blåa, måste du omedelbart ringa akutläkaren!
• Astmaattacker kan inträffa igen när som helst efter en (längre) symptomfri period.

Astmaattack: Vad ska man göra?

Vid astmaanfall bör du snabbt ge första hjälpen för att säkerställa personens syresättning. Det är vad du bör göra:

• fred: Ångest kan öka andningsbesväret. Därför bör du definitivt lugna patienten.
• Rätt position: Vissa ställningar underlättar andningen, t.ex. B. Tränarsäte (när du sitter, stödja händerna eller underarmarna på knäna, luta överkroppen lätt framåt), ridstolen (sitta vid en stol, vila dina armar på ryggen) eller håll målvakten (stå med benen isär, knä lätt, överkroppen framåt böj, stöd händerna på knäna). Fråga patienten i vilken position de känner sig mest bekväm.
• andningsteknik: Ofta har astmatiker lärt sig vissa andningstekniker för att kunna andas mer effektivt i händelse av andnöd, till exempel läppbromsen (när du andas ut, lossa läpparna löst så att luften släpps ut med något ljud). Så patienten bör andas ut långsammare och längre. Försök få honom att använda inlärda andningstekniker trots rädsla.
• droger: Hjälp patienten vid behov med sina akutläkemedel (t.ex. inandningsspray).
• jourhavande: Vid en allvarlig astmaanfall (normalt tal är inte längre möjligt, grund andning, blå färgning av läppar och naglar, etc.) bör du ringa akutläkaren så snart som möjligt!

Många astmapatienter är väl förberedda för en astmaattack tack vare träning. Du har diskuterat med din läkare hur du ska reagera i nödsituationer (håll dig lugn, mät toppflödet, använd akutmedicin och akutläkemedel – justera vid behov dos, använd andningstekniker osv.). Stöd en patient i genomförandet av hans personliga akutplan!

Astmaattack: symtom och risker

Så hotande som symtom som svår andning och bröstkänsla känns – vanligtvis löser en akut astmaattack ensam. Men det kan också bli värre och anta farliga nivåer med symtom som:

• svår andnöd
• snabb men ytlig andning
• hjärtklappning
• blåaktig missfärgning av läppar och naglar
• oro
• Oförmåga att säga längre meningar
• Medvetenhetsstörningar som förvirring eller till och med medvetslöshet

Med sådana tecken på en allvarlig astmaattack måste du omedelbart ringa ambulansen!

En livshotande komplikation är Status astmatiker, Detta är en mycket svår astmaanfall, som inte kan stoppas trots användning av de vanliga läkemedlen (som kortison, beta-2-sympatomimetika) och varar mer än 24 timmar. Då kan gasutbyte i lungorna misslyckas, vilket så småningom kan leda till nedsatt medvetande och andningsstopp.

Som ett resultat av en allvarlig astmaattack kan det också leda till en akut hyperinflation av lungorna. Det kommer att finnas lite mer luft i lungorna med varje andetag än vanligt.

Astmaattack: När ska läkaren?

Patienter med en mycket svår astmaanfall bör tas in på sjukhus med ambulans. På grund av den svåra andningen kan kroppen farligt undervattens med syre. Hjärnan är särskilt känslig för brist på syre. Det finns också risken för livshotande komplikationer av det kardiovaskulära systemet.

Astmaattack: behandling av läkaren

Läkaren (akutläkare) kommer att administrera den nödvändiga astmamedicinen till patienten – aktiva ingredienser, som används av patienten själv som en akutmedicin. Dessa inkluderar till exempel beta-sympatomimetika för inhalation eller som en infusion. De slappnar av och utvidgar luftvägarna. Också viktigt är kortison, som ges som en tablett eller spruta. Det hämmar det inflammatoriska svaret i bronkierna.

Vid behov får patienten också syre via ett nasogastriskt rör.

Vid en mycket svår astmaanfall måste patienter behandlas omgående på intensivavdelningen.

Förhindra astmaattack

Du kan göra några saker för att minska risken för en astmaattack:

• Undvik utlösare: Undvik om möjligt kända triggers för en astmaattack, t.ex. kall luft, husdamm, stress, vissa livsmedel.
• Ingen nikotin: Du bör inte röka (inte passiv). Röken irriterar dessutom lungorna och intensifierar de inflammatoriska processerna där.
• Spela sportRegelbunden träning med justerad intensitet kan minska frekvensen och svårighetsgraden av astmaattacker. De mest lämpliga är uthållighetssporter som simning. Motivera inte dig själv under träningen och börja med lätta träningspass. Träna inte i mycket kall eller mycket torr luft, utomhus vid höga ozon- eller pollennivåer eller utan att värma upp. Ta alltid med dig dina akutmediciner till idrotten.

Det är också vettigt att delta i ett speciellt utbildningsprogram (Disease Management Program, DMP) för astmatiker. Där kommer du att lära dig viktiga fakta om astma och få tips om hur du bättre kan hantera den kroniska sjukdomen. Till exempel lär de andningstekniker som hjälper dem att andas bättre under en astmaattack.